Killing your darlings: Om Shanzoc och Bergens port

Än en gång, de som inte har läst Till sista vingslaget, läser på egen risk.

Som författare bör man alltid veta lite mer om karaktärerna och historien än läsaren. Mycket av ens idéer och tankar kommer aldrig i tryck. Att inse att något man verkligen skulle vilja ha med i en bok inte får plats, kan vara trist. Därför ska jag passa på att här i bloggen skriva ner några av de saker som aldrig blev sagda i böckerna, men som jag tänkte mycket på.

Till att börja med var det väldigt viktigt för mig, redan i skrivandet av På ödets vingar, att veta att Shanzoc var den enda i sin trupp som skulle ha kunnat slutföra uppdraget på egen hand. Hade Yukar eller Olie (om nu inte Olie varit en förrädare) varit den som hamnat på Pahs båt, skulle de inte ha lyckats lika bra som Shanzoc. För mig var detta väldigt viktigt att veta, eftersom Shanzoc så ofta tvivlade på sig själv och sina val i den första boken.

Jag kom nära ämnet i På ödets vingar:

”Yukar hade varit den modige och den starke, han skulle aldrig ha lämnat Pah på båten, han skulle ha stannat och slagits. Olie skulle kanske ha åkt med ungdomarna till fastlandet, men lämnat Tanjmyra med medaljongen så fort han stigit iland. Och båda två skulle säkert ha klarat sig bättre än vad Shanzoc gjort.”

Hade Yukar varit den som överlevt skulle han ha stannat på båten, och där skulle han ha dött. Olie skulle ha lämnat Comíl och Liva i Tanjmyra med medaljongen, och utan dem skulle han aldrig ha hittat Manjír eller Ísery i tid, eller fått veta nycklarnas sanna identitet. Shanzoc var den ende av dem som kunde slutföra uppdraget. Så även om Shanzoc såg sig själv som den svagaste av dem, var han i mina ögon alltid den starkaste.

En idé som inte kom med i sista boken, var att jag från början tänkte ha den sista striden med De avskydda vid Bergens port. Jag hade till och med tänkt mig att kanske öppna porten, och få en glimt av vad som finns bakom dem. Som det blev rymdes det inte.

Det är dock mot Bergens port som Tanich är på väg med Liva, när Shanzoc och Comíl försöker rädda henne i slutet av Till sista vingslaget. Detta sägs inte i boken, det var en sådan sak som jag visste om men som jag inte tyckte behövdes för historiens skull. 

Själv tänkte jag mig alltid att Bergens port låg någonstans i närheten av Hjärtat, Åderns källa, och att det var därför Ådern hade ett så dåligt rykte.

Hemligheter

Mer än ett år har passerat sedan Till sista vingslaget kom ut. Ändå känner jag mig tvungen att varna för att man inte bör fortsätta läsa inlägget, om man inte läst den sista boken.

Något av det jag tyckte var roligast med att skriva Till sista vingslaget var att få avslöja alla hemligheter som jag bar på och planerade ända sedan den första boken. Med det sagt kan jag inte påstå att jag hela tiden visste vad som skulle hända. Många av mina idéer och tankar skrotades under skrivandet av serien, andra fick helt enkelt inte plats i den sista boken.

Den största hemligheten har alltid, för mig, varit nycklarnas sanna identitet. Att de är magiska ord bestämde jag under redigeringen av På ödets vingar och planeringen på uppföljaren. Andra hemligheter, såsom Comíls förflutna, smög sig på mig. Jag visste tidigt att han skulle vara delvis karít och härstamma från Lyrian. Men hur det gått till, saker som Lyrians sanna mördare och Sevtrar-klanens existens, kom senare.

Det är inte helt lätt att avslöja hemligheter. Som författare hoppas man att läsaren ska bli överraskad, och samtidigt inte känna sig sviken. Ledtrådarna måste finnas där, och ändå inte vara för uppenbara. Ibland är det inte helt lätt att veta om man lyckats.

Under det sista skedet av skrivandet av Till sista vingslaget hade jag mina tvivel. Boken blev mycket längre än jag hade räknat med. När jag väl kom till det sista kapitlet (som senare blev det nästa sista kapitlet) var det fortfarande så mycket som skulle ske och avslöjas. Jag började överväga om jag skulle bli tvungen att ta bort en del av historien, nämligen Comíls.

Jag mailade min redaktör som fick läsa det sista, ofärdiga kapitlet. Som tur var tyckte hon verkligen om delen med Comíls förflutna. Det gjorde såklart jag också. Men när man är mitt uppe i skrivandet kan det vara svårt att veta om det går åt rätt håll. Idag är jag jättenöjd med hur Till sista vingslaget blev, och skulle aldrig drömma om att ta bort avslöjandet om Comíls förflutna. Den historien är en av mina favoritdelar i serien.

Glad sommar!

Nu är (för de flesta) sommaren här! För min del innebär det semester, men en rätt fullspäckad sådan. Håller för tillfället på att flytta, vilket tar upp en hel del energi och tid, men lite skrivande ska jag nog hinna med. Sedan blir det förmodligen till att börja plugga på universitetet i höst. Men det är flera månader bort, och med 30 grader varmt här i Umeå vill jag bara önska alla en GLAD SOMMAR!

Facebook

Lite sent, kanske, men nu finns det i alla fall en facebook-sida för Nyckelväktar-serien. Om ni är med i facebook och är ett fan av böckerna, kan ni nu bli det på facebook också. Klicka bara på gilla-knappen på höger sida.

Den som väntar på något gott

Äntligen är den här! Idag fick jag mitt första exemplar av Till sista vingslaget och den är lika fin som jag hoppades! När som helst (om inte redan) bör den börja dimpa ner i affärerna och biblioteken, så håll ögonen öppna!

Här är några bilder tagna med mobilkameran, ni får ursäkta den dåliga kvaliten.

"Trollkarlar, spöken och fantastiska världar", del 4

Gull Åkerblom och Britt Engdal är två författare som hittills skrivit 3 böcker i en serie som heter "Trollkarlar, spöken och fantastiska världar". I varje bok beskrivs ett antal fantasyförfattare och deras verk. Nu i april kommer den fjärde delen ut, och där skrivs det bland annat om Stephenie Meyer, Suzanne Collins, Jo Salmson - och så jag. Både På ödets vingar, Så långt vingarna bär, Under vingarnas skugga och Till sista vingslaget beskrivs och analyseras. Själv tyckte jag att det var väldigt trevlig och intressant läsning!

"Trollkarlar, spöken och andra mystiska figurer och väsen har Britt Engdal och Gull Åkerblom, två av våra främsta författare för barn och ungdom, berättat om i tre tidigare böcker. I denna fjärde del presenteras tretton nya författare: Suzanne Collins, Neil Gaiman, Petter Lidbeck, Stephenie Meyer, Magnus Nordin, Michelle Paver, Angie Sage, Jo Salmson, Julia Sandström, Darren Shan, Maria Turtschaninoff, Carole Wilkinson och Finn Zetterholm. Fantasy kan vara allt från tidsresor till övernaturliga inslag i vardagen eller utspela sig i mytiska världar – författarna som porträtteras i den här boken är utomordentliga exempel på hur brokig och krokig fantasylitteraturen är. Och bättre presentatörer än Britt Engdal och Gull Åkerblom är svårt att finna – båda har skrivit fantasy- och spökberättelser för barn och ungdom, båda är stora fantasyläsare, båda älskar att berätta om sina favoriter – och båda gör det på ett sätt så att såväl barn, ungdomar och vuxna lockas till läsning."

Lite spoiler ...

Med mindre än två veckor kvar tills Till sista vingslaget släpps tänkte jag ge er något litet att bita i, nämligen namnen på de tolv kapitlen. De säger väl kanske inte så mycket om handlingen, men det är ändå en SPOILER-varning för dem som inte vill veta något.

1. Tillit
2. Spår
3. Skiljeväg
4. Vingar
5. Förflutet
6. Återseenden
7. Blodsband
8. Vänskap
9. Meddelanden
10. Fälla
11. Beskyddaren
12. Förlåtelse

Inför release-dagen ...

Det är mycket som händer nu i dagarna fram till den 28:e. Häromdagen fick jag den första recensionen på Till sista vingslaget, och i veckan kommer böckerna börja anlända från tryckeriet. De är beräknade att vara på förlaget den 14:e, så om jag har tur kommer jag ha ett exemplar av boken inom en vecka. Spännande! :)

Recension på "Till sista vingslaget"

Idag fick jag den första recensionen på Till sista vingslaget! Den är från BTJ-häftet och det är Ying Toijer-Nilsson som har skrivit den.

Där står bland annat: "Sandström, som debuterade vid 17 års ålder, har nu avslutat sin fantasyserie Nyckelväktarna med en fjärde del, Till sista vingslaget. Boken inleds med en resumé av de tidigare delarna men hels bör man ha läst dem för att få den rätta känslan av händelseförloppet ... alla gåtor ända från första delen börjar förklaras. De tre huvudpersonerna utvecklas, blir allt tydligare och tar större ansvar ... Den skickligt spunna intrigen visar sig vara full av överraskningseffekter ... Skickligt reder Sandström ut alla trådar och berättelsen slutar i harmoni."

Det stod mer också, men det kan jag inte skriva utan att avslöja allt för många detaljer om handlingen. Jättekul känns det, i alla fall! :D

1 månad kvar

Idag är det 1 månad kvar tills Till sista vingslaget kommer ut. Nedräkningen kan börja! :D

Littfest 2011

I veckan är det än en gång dags för Littfest! De som befinner sig i närheten av Umeå borde titta förbi Folkets hus mellan torsdag och söndag. Ett flertal författare och andra inom branschen kommer finnas på plats, och som vanligt kommer det finnas mycket att lyssna på och se! Bland annat kommer utdelningen av priset i novelltävlingen "Det kallas rättigheter" att ske på torsdagen.

Imorgon händer det ...

Imorgon händer det! Till sista vingslaget går till tryck. Jag håller halvt om halvt på att gå igenom manuset en sista gång, men snart är det äntligen klart. Jag kan inte ens börja beskriva hur kul det känns att boken snart är färdig!

För att fira detta tänkte jag ge er lite info om boken:
- Den består av 12 kapitel, plus prolog och epilog.
- Den innehåller 620 sidor.
- Ryggbredden (dvs hur bred bokryggen är) kommer bli 51 mm

När det gäller sidantalet minns kanske den som följde bloggen när Under vingarnas skugga höll på att komma ut, att jag skrev att storleken på texten var lite mindre i den boken än de första två. Detta för att få färre sidor.
Samma sak har gjorts med Till sista vingslaget. Egentligen hade jag velat behålla samma textstorlek, men eftersom den är så himla mycket längre än de andra böckerna (för det är den!) hade det inte varit särskilt praktiskt. Många sidor gör pärmen svag, och då går den lätt sönder. Så det var för det bästa.

Men för att ge er en inblick i hur lång boken faktisk är, kan jag säga att den är längre än På ödets vingar och Så långt vingarna bär sammanlagt.

Baksidestexten

Så här kommer det att stå på baksidan av Till sista vingslaget:

Bakom porten, bortom bergen ruvar en ondska som kan förgöra mänskligheten.
För att hindra porten från att öppnas utsågs fyra Nyckelväktare att vakta hemligheten.
Men ondskans lakejer har fått upp vittringen.
Världens öde avgörs av de som förstå får tag i alla nycklarna.

Nyckelväktaren Ísery är död och Comíl befinner sig ensam i skogarna där rebellägret en gång fanns.
Liva och Shanzoc är långt borta och inte ens medvetna om den katastrof som nalkas när De avskydda nu knappar in i jakten på De fyra nycklarna.
Samtidigt för sig Comíls förflutna påmint och river upp gamla sår. Är hans riktiga föräldrar verkligen de som Comíl trott? Och kan han lita på Olie, karíten som påstår sig ha bytt sida från De avskydda?
Men tiden rinner ut för de tre vännerna. De måste finna de två kvarvarande Nyckelväktarna och skydda nycklarna, mänsklighetens öde vilar i deras händer!

"Det kallas rättigheter"

Nu är novelltävlingen "Det kallas rättigheter" över. Eller rättare sagt har sista inlämningsdatumet passerat, vilket betyder att det är dags för mig och de andra i juryn att utse vinnarna. Hela 100 bidrag kom in, och för tillfället ligger 22 st noveller på mitt skrivbord och bara väntar på att jag ska börja gå igenom dem. Prisutdelningen kommer ske i mars på Littfest. Kul!

Paket

I slutet av förra veckan fick jag ett tjockt paket från min redaktör. Det var manuset till Till sista vingslaget som hon gått igenom och redigerat. Så i helgen har jag haft fullt upp med att ändra och rätta, och igår kväll skickade jag tillbaka det till förlaget. Härnäst ska en korrekturläsare rätta stavfel och liknande, och manuset ska gå till sättning, vilket betyder att det bland annat får det teckensnitt som det har i boken. Sedan börjar det närma sig tryckning!

Skrivarlyan

I vår kommer jag hålla i en skrivargrupp för åldern 15-19 år på stadsbiblioteket i Umeå. Under sju tisdagar kommer vi göra olika skrivövningar, prata om böcker och varför vi skriver, mm. Det kostar 300 kr att anmäla sig. Mer information om vad skrivarkursen kommer gå ut på och hur man anmäler sig finns på http://www.minabibliotek.se/default.aspx?id=120438.

För de yngre kommer det finnas en skrivarlya på torsdagar för 10-14 år, ledd av Jenny Berggren.

Skrivargruppen ordnas av Studieförbundet Vuxenskolan och Umeå Stadsbibliotek.

Novelltävling

Här kommer ett tips för dem som är mellan 13 och 18 år och gillar att skriva. Just nu pågår en novelltävling vid namn "Det kallas rättigheter - Novelltävling", arrangerad av Kulturverket i Umeå och minabibliotek.se. Man kan vinna en iphone 4 och är samtidigt med och bidrar till handlingen i en opera. Om ni är intresserade kan ni gå in på www.minabibliotek.se/default.aspx?id=126729. Där står det bland annat vad tävlingen går ut på och hur man ska gå till väga för att delta.

Jag kommer vara med i juryn och bestämma vem som vinner. Det ska bli väldigt roligt och spännande!

Första utkastet

Det första utkastet till Till sista vingslaget är färdigt och ligger hos redaktören och förläggaren på förlaget. De ska läsa igenom och nu under december kommer större delen av rättningen ske. Redaktören har redan fått läsa större delen av boken och verkar tycka om den, så det tar jag som ett gott tecken. :) Själv är jag också rätt nöjd. Det är en del som behöver ändras, men när det är färdigt blir det nog jättebra.
För er som vill veta kan jag avslöja att den här boken kommer bli den längsta i serien.

Bonnierförlagens katalog

Nu har BonnierCarlsen kommit med en katalog där man kan läsa lite mer om vårens böcker, bland annat Till sista vingslaget.

http://www.bonnierforlagen.se/Katalog/bonniercarlsen/

Sista kapitlet

Tänkte ge er en liten uppdatering om hur skrivandet av bok 4 går. I veckan började jag på vad jag tror blir det sista kapitlet. Tanken är att "Till sista vingslaget" ska vara klar nu i november, och jag är rätt säker på att det ska gå. Det är både spännande och rätt overkligt att boken snart är färdigskriven. Hittills är jag hyfsat nöjd med den, vilket är ovanligt, för jag brukar aldrig vara nöjd med det jag skriver, så jag vet inte om det är positivt eller negativt att jag för en gångs skull är det. Jag hoppas att jag är nöjd även när boken är klar och jag har läst igenom det första färdiga utkastet.